Recovery och personlighet

Jag har alltid, under hela mitt liv älskat bredare höfter, stora bröst, stora rumpor, super skinny ben, en smal men vältränad mage med magrutor eller revben och höftben fast allt de, super smala armar, enormt tydliga kindben o.s.v. Jag föddes med den här typen av smak. Det är min drömkropp. Nej, jag är inte lebb. Tycker ändå kroppar är intressanta. Liksom, höfterna och hur det svänger in vid midjan och svänger ut längre upp. Jag gillar kurovor (man är kurvig om man har former ur skelettet inte allas jäkla tjat om kurviga kvinnor när dom går runt och väger dubbelt så mycket, det är inte vackert att vara tjock. Punkt och slut. Man kan vara vacker, men fettet i sig är inte det som alla påstår.), jag vet inte varför. Men de har jag alltid gjort.
 
Då tänkte jag på det här med recovery. Hur skulle man möjligt kunna göra mig ''frisk'' från såna här drömmar? Eftersom att det är min stil från mitt hjärta så är det som att gå in och ändra någons personlighet. Det är ju inte okej. Tankarna jag har är inte sjuka? Tankarna jag har är liksom min personlighet och någonting som är just mig. Det pinsamma är att jag är mullig och inte smal när jag har ett sånt mål i livet. But don't worry. Snart kanske jag är där.
 
Håller på att ändra på designen, hold on.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Kom ihåg mig?

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback